POLYHARPORNA

GOLFANDE VÄNINNOR

Strängnäs blogg

 

20130512

Gänget samlades allt eftersom hemma hos Gun-Inimg-0885.jpgger i Barsviken på söndagen utom Marianne som var hemma i stan och packade för touren. Gun-Inger hade förberett och rullat och marinerat rostbiff. Vi hjälptes åt att skala och hacka till en potatisgratäng och sallad, allt under det att vi smuttade på de GT, som Maggi bjöd på. Aimg-0888.jpglla var vi förväntansfulla och ganska fnittriga. Det var en fin kväll och vi intog måltiden ute på den inbyggda altanen för att sen ta plats inne vid matbordet för ett par partier tärningsspel. Vi gick tidigt till sängs för att vara utvilade vid morgondagens tour mot Strängnäs.

 

 

20130513

Efter en god natts sömn, hotellvärdig frukost, startade vi så vår resa ner mot Strängnäs. Hade vissa problem med att hitta rätt fika-rast- ställe, men efter diverse avfarter och uppfarter kom vi rätt. Tack vare Gin:s GPS så gick infarten till Strängnäs och hotellet jättefint. Vi installerade oss och gick ut på stan för att få oss ett redigt mål mat. Vissa gjorde omvägen till Systembolaget, andra strosade bara omkring i den mysiga staden och försökte lokalisera intressanta butiker och restauranger. Till slut gav alla upp och vi gick in på en pub, som visade sig heta Tok-munken. Där tog vi alla en klassiker: Fläskfilé med bearnaise och pomme frittes. Männen som slank in emellanåt, kastade lite undrade blickar på vårt tjejgäng, men vi fnittrade vidare i gammal god ordning. Så var vi redo för nästa promenad, som alla trodde skulle bli till domkyrkan. Den stod där så pampig och slog sina slag. Vi hittade en mysig liten kullerstensgränd.bodil-sterner.jpgI ett fönster stod någon och vinkade till oss och efter en stund kom en äldre dam i Foppa-tofflor ut till grinden och undrade om vi ville komma in och titta oss omkring. Hon öppnade sin ytterdörr och bjöd in oss i sitt gamla hus, som härstammade från 1700-talet. Det var ett hem med en genuin hemkänsla och den bestod av flera etage. Egentligen inte alls något märkvärdigt, men inredd med mycken finess och med mycken konst på väggarna. Bl.a. en stor oljemålning som hon fått som 15-åring av en jämnåldrig gosse. Damen hette Bodil Sterner, var född 1923 och var från Danmark. Hon hade varit inredningsarkitekt och hennes man, som gått bort ett par år tidigare, var i byggbranschen.

slippappershallare.jpg           bodil-med-harpor.jpg     strangnas14.jpg    skruvar-pa-burk.jpg

Vi fick även se hennes mans snickarverkstad som hade en minutiös ordning på sina verktyg, skruvar och spikar. Bara anordningen med sandpappersrullarna var imponerande. Vi strosade sen ner till vårt hotell med gapande munnar. Vilken dam!! Så vill vi också bli när vi är tjugo år äldre än nu. 

Hemma på hotellet gick vi upp till frukostmatsalen. Ägarinnan hade en konsult på besök vid bordet bredvid oss. Vi kostade på oss en miniflaska vin och tog ett par partier tärningsspel. Det blev ganska jämna matcher så alla gick belåtna till sängvila.

Vilken dag vi haft! 

20130514

Så randades tisdagsmorgonen. Vi åtnjöt en fullvärdig frukost. Tog in alla nyttiga nötter och C-vitaminer bordet erbjöd, lastade våra bilar och ställde kosan mot Strängnäs golfbana, som låg på mycket behagligt avstånd.strangnas-2013-2.jpg Mindre behagligt var dagens väder. Att spela golf i regn är inget någon gillar och vi var nog ganska pessimistiska. Vi måste iallafall kolla om vi fick tillbaka greenfeen om vi inte spelade. Men allt eftersom morgonen led, så minskade antalet regndroppar och se... klockan tio var det uppehåll. Otränade och ouppvärmda startade vi vår tour. Maggi och Gunilla hade golfbil och stack iväg som första boll. Sen såg vi "vandrare" dem knappt någon gång under rundan. För att ,för de flesta av oss, det var årets första runda måste man säga att det gick ganska smärtfritt. mini-gin-prima-sving.jpgBanan hade öppnats fyra dagar tidigare och det kunde man se på flera fairways och greener där gräset lyste mera brunt än grönt. Och tänk, regnet lyste med sin frånvaro. Vi har verkligen lyckans gudinna med oss. Maggi och Gunilla i bilen fick vänta länge på oss som drog våra bagar.

 

 

    sonja-puttar.jpg   mini-annica-kollar-bollen.jpg   mini-marianne-satsar-hart.jpg

 

Tillbaka till hotell Laurentius samlades vi hos Maggi och Sonja och fick oss en GT. Vid sammanräkningen av dagens runda visade det sig att Gun-Inger inte oväntat hade avgått med segern, 83 slag. Det var bra, skål! Övriga resultat får vänta till serietabellen blir klar till hösten. Så vände vi till våra rum, duschade och klädde om till stadspromenadkläder. Vi var på jakt efter en riktigt god middag men fick gå lite fram och tillbaka, fråga oss fram, vraka de enklaste och dyraste och till slut hamnade vi på restaurangen innanför de orangefärgade utemöblerna; Greken. Där fick vi alla jättegod mat, delade på ett par flaskor vin, vilket resulterade att vi började sjunga en del av våra paradnummer. Dock i ett mycket lågt tonläge. En lång, kutryggig man kom fram och prisade vår sång och började så själv sjunga en vinvisa för oss med många, många verser. Vi fick sedan reda på att han var militär men en lååång titel. Det kändes gott att ha inspirerat till ett sånt kontaktsökande. Än en gång gick vi småleende hemåt till hotellet.

 

Vi samlades uppe i matsalen igen. Den här kvällen var det en man med dator som gjorde oss sällskap. Vi spelade bara ett tärningsspelparti, för sen blev Gun-Inger trött och gick ner till sitt rum, som hon delade med Annica. Vi andra stannade kvar en stund, men Annica tog sin vinflaska, glas och ett äpple ur fruktskålen och gick ner till rummet och ropade till Gun-Inger "Det är bara jag", lade ifrån sig på nattduksbordet det hon hade i händerna och såg sig omkring. Ingen fanns där, varken i rummet eller duschen. Hon gick ut igen och lyssnade i korridoren. Inte ett ljud. Gick in i rummet igen och såg då, att hon var i fel rum. Rensade hastigt det hon lagt på nattduksbordet och gick snabbt ut igen och letade rätt på rätt rum, dvs ett etage högre upp. Ett något hysteriskt fniss utbröt i rum nummer 9 med Gun-Inger och Annica. Vem bodde i 7:an? Vid tandborstningen upptäcktes att vinglaset=tandborstglaset var kvar på rum nr 7. Ridå! Trots allt somnade alla förr eller senare och belåtna med sin dag. Fast Annica sov oroligt. Olika konsekvenser utspelade sig i drömmen. 

mini-rum-nr-9.jpg Rum nr 9

20130515

När Annica skulle gå till frukostmatsalen upptäcker hon att nycklarna till rum nr 7 ligger på hennes nattduksbord. Nu måste allt upp i dagern! Bekänner sina synder i receptionen och vid frukostbordet blev alla informerade om gårdagkvällens clou. Ett fnittrande som skulle pågå i många timmar utbröt.

bilkorister.jpg Bilköristerna  gun-inger-titta-pa-bollen.jpg Gin, titta på bollen!

Vi köpte en kanna kaffe och tog med oss egna mackor till golfbanan. Sonja gick med i Gunilla och Maggis "bilboll". Det kändes mycket roligare att se hela sällskapet nu och då under spelets gång. Den här dagen var det mycket fint väder och vi kunde ta av oss jackor och tröjor. Nu kände vi igen oss på hålen och de som hade någon typ av strategi för sitt golfspel kunde utnyttja det. Banan hade torkat upp och greenerna blev lite lättare att manövrera.

Gunilla var den som gjorde bäst ifrån sig denna dag, gick på 82 slag, skål!

 skal.jpg

Efter den sedvanliga GT:n bytte vi om och gav oss ut på stan. Strängnäs kändes mycket gemytlig. Vi gick ut och in i små presentbutiker, boutiqer, en galleria. Jag tror inte att det blev så mycket shoppat, men vi hade en avslappnad attityd och njöt av att bara gå omkring. Dagens middag intog vi på en Thai-restaurang. Vi testade lite olika rätter och alla var nöjda med sina val. Vid halv åtta begav vi oss till Keramikhuset, där en jazzkvartett uppträdde. Det var vissa i vårt sällskap som inte njöt av tillställningen, men det var roligt att kunna mixa med lite kultur på touren. "Ni förgyller vår kväll" sa jazzklubbens ordförande. 

Det hade varit en lång dag, så den här kvällen blev det inget tärningsspel. Vi gick upp till våra rum och packade för morgondagens uppbrott.

  20130516 

Så randades den sista morgonen. Domkyrkans klockspel har varit en bra väckarklocka. Annica gjorde oss oskyldiga i receptionen. Laddade med kaffetermos och mackor. Inte ett moln på himlen. Kom efter ett par varv i diverse karuseller till golfbanan. Det var ganska tomt på banan, så vi fick gå ut en timme tidigare än bokat. Det kändes bra eftersom vi hade en lång resa hem. Denna dag gick Gun-Inger med Sollefteå-tjejerna. Det kändes som att detta var ledarbollen. Men vi andra gjorde så gott vi kunde och det var inte så illa det heller. Banan hade inte många vattenhinder, så vi förlorade inte så många bollar. Däremot förekom det en hel del bunkrar, men det är inte lika skrämmande. Det började storma när vi spelade de sista hålen, men då var vi ju nästan i mål. Vi packade in bagarna i bilarna, duschade och bytte om till vår resegarderob. Sen intog vi en god lunch i restaurangen och så räknade vi fram dagens resultat. Gun-Inger vann ännu en gång och slog rekord: 75 slag. Grattis, Grattis! Men den här gången blev det inget skålande.

Vi startade vår hemresa. Efter ett par, tre mil var det tvärstopp pga en trafikolycka, men efter 20 minuter lossnade det och vi kunde rulla vidare. Maggi och Gunilla löste av varandra som chaufförer och Annica hjälpte Gun-Inger under en del av sträckan, men hade svårt med startmomentet. Vi fikade vid en mack vid Hagsta krog och där tog vi farväl av varandra. Maggi och Gunilla skulle lämna av Marianne i Sundsvall och sen fortsätta över Viksjö hem till Sollefteå och Sonja och Annica hade Sonjas bil i Barsviken.

Det har varit en jättehärlig golftour med oväntat bra golfspel från alla. Vi har haft en härlig samvaro på kvällarna och skrattmuskulaturen har fått sig en ordentlig träningsperiod. Det verkar som att Strängnäsborna har lagt märke till hur trevliga vi är.

Om du vill läsa hur vi hade det vid avslutningen 2010 gå in på sidan nedan

https://polyharporna.n.nu/blogg-2010

  

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)